måndag 15 juni 2009

A walk down memory lane "part three"

Innan jag fortsätter att berätta om mitt liv så tänkte jag göra en liten avstickare för att skriva lite om vad jag känner för min "käre" mor.

Min mamma har alltid varit en dålig människa i mina ögon, iaf så länge jag kan minnas. En svag, egoistiskt liten kärring som alltid satte sig själv i första rummet och fullständigt struntade i vad vi barn gjorde eller vad som gjordes emot oss. Det hände aldrig att hon tillrättavisade oss om vi hade hittat på något dumt, okej att farsan kanske spöade oss gula o blåa men då vände hon oftast bara bort huvudet. Eftersom hon aldrig lärde nån av oss vad som var rätt och fel så vetefan om man inte kan skylla en del av det som hänt under min och min brors uppväxt på henne.
Minns tex en gång när jag precis hade fyllt 15 och skulle på fest, då sa jag åt henne att åka in till stan och köpa en flaska sprit på bolaget, och den dumma kärringen åkte in och handlade utan att säga ett knyst! Hon sa inte heller ett ljud om att jag började röka vid 13 års ålder.
Antar att det jag vill ha sagt är att jag tragiskt nog hatar min mor för att hon inte brydde sig mera om oss. Skulle mycket hellre ha haft en mamma som satte regler och som jag kunde älska och anförtro mig åt.


fortsättning på A walk down memory lane.

Det hade hunnit bli februari 2003 och E skulle strax fylla år, så vi bestämde oss för att ta ännu en kryssning för att fira detta. Så vi gick till resebyrån och bokade in oss på nästkommande lördag.
Men på torsdagen så ville inte E vänta längre än nödvändigt så vi ringde och ändrade våran bokning till fredagen istället.
Efter att vi hade pratat med resebyrån så bar det av till systemet för att inhandla lite färdkost, samt ett par öl till kvällen.

Fredagen kom och det var två smålulliga grabbar som stod på busscentralen i Motala och väntade på transporten till Stockholm. Bussen kom och så fort vi hade tagit plats ganska långt bak så korkade vi upp och festen var igång.
Efter hand så klev det på fler party sugna människor och tillslut så var det nästan som att bussen gungade. Vi kom fram till terminalen vid slussen och nu var det bara att vackert vänta på att få kliva ombord.
Den här kryssning blev en av dom vildaste någonsin, kanske kände jag på mig att det skulle bli den sista på väldigt länge eller så var det för att E fyllde år, jag vet inte riktigt.
Det blev iaf drinkar i överflöd och en massa karaoke, jag dansade också väldigt mycket vilket jag absolut inte brukar göra.
Framåt midnatt så kom två stycken tjejer fram till mig och frågade om jag var ensam, förklarade sluddrande för dom att jag var med den fulla finnen som stod på scenen och vrålade ur sig ymca, fick då frågan om vi kanske ville följa med till deras hytt och ta ett par groggar för att senare fortsätta till discot.
Dom presenterade sig, vi kan kalla dom för A och N. När min väl överförfriskade resekamrat hade vrålat färdigt så vinkade jag över honom och presenterade dom för varandra.
Vi knallade ner till deras hytt och serverade oss lite att dricka, vi började samtala och vi sa att vi kom från Motala, Det visade sig att N kom från Storå och A från Lindesberg. Nu hade ju inte jag en susning om vart det var nånstans men fick reda på att det låg inte så fasligt långt ifrån Örebro.
Det blev en natt fylld av ännu mera alkohol och en massa dans, det blev ingen sömn denna natt utan vi fortsatte att festa istället. Innan vi skildes åt i Stockholm så bestämde vi att vi skulle komma upp och hälsa på inom en snar framtid.

Nån vecka in i april när våren hade börjat visa sig så hoppade jag och E på tåget mot Lindesberg, när vi kom fram så stod A och väntade på stationen. Det blev en snabb guidad tur av centrala Lindesberg, det gick skrämmande fort men vi ville ju bara veta vart systemet låg.
Öl, sprit och groggvirke köptes och sen blev det skjuts av A:s mamma till Storå.
Där visade det sig att N hade bjudit hem en massa folk på fest så det var bara att korka upp och börja mingla runt bland "bönderna".
Framåt småtimmarna så spelades det lite soft musik och det blev lite fyllehångel med A. Såhär i efterhand vet jag inte varför eftersom jag känslomässigt var helt tom.

Dagen efter vaknade jag med en riktigt tung betongkeps och kände att jag bara ville hem, tände en cigg o försökte skaka liv i E. När han hade vaknat ur sin dvala så kollade vi upp tågtider. A:s mor kom och hämtade upp oss för vidare transport till Lindesberg, Ett snabbt hejdå och sen satte vi oss på tåget hem.

Följande 5-6 veckor spenderades i ett somrigt Motala på diverse uteserveringar med E, det kom lite sms från A ibland men det var mest om alldagliga saker.
När maj blev juni så ringde A och frågade om jag inte ville komma upp till Lindesberg ett par veckor för att umgås o kanske festa lite, varför inte tänkte jag och ett par dagar senare klev jag av tåget i Lindesberg.

Det skulle visa sig att veckor blev till månader utan att varken jag eller A sade något om det, det rullade på med fester och en del "fyllehångel" då och då.
Så en fredag i början av september när vi var på väg hem så passerade vi ett företag som låg i samma område. A förklarade att hennes mamma jobbade där och att dom hade personalfest just denna fredagen.
Vi bestämde oss för att helt enkelt knalla in och kolla läget, kan lova att jag fick en del konstiga blickar på mig.

På baksidan av fabriken så slog jag mig ner brevid en tjock liten halvfigur som vi kan kalla för H, han var aningen påverkad av alkohol och vi snackade på om allt möjligt. Utan att jag riktigt vet hur så hade jag iaf helt plötsligt fått jobb och han bad mig komma tillbaka på måndag för att börja om jag ville........

End part 3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar