Jag lämnade H på bänken och bestämde mig för att gå in i fabriken för att kolla runt lite, där inne var det full fart med folk som dansade på bänkar och lite överallt. Frågade runt lite och fick veta att man tillverkade smörgåsar och sallader här, gick in i ett litet skrymsle som skulle föreställa ett fikarum och där fanns även två omklädningsrum. På en bänk satt ett bra draget fruntimmer och kedjerökte och i det ena omklädningsrummet stod ett par och hånglade för fulla muggar. Jag vände på klacken och gick ut därifrån innan nån hade lagt märke till mig. A hade försvunnit med det gjorde mig absolut ingenting, det var bara skönt att få en stund för sig själv.
Tog en liten promenad och funderade på om jag skulle ta den lilla tjockisens erbjudande eller inte, om jag gjorde det så skulle det innebära att jag blev kvar i Lindesberg tillsamans med A. Om jag inte skulle ta jobbet så skulle det innebära att jag återvände till Motala, till ett liv som sakta höll på att ta livet av mig.
Försökte även komma underfund med varför jag hängde kvar hemma hos A, hon såg oss ju sedan ett tag tillbaka som ett par men jag hade inga sådana känslor för henne. För mig så var hon ju bara en fyllekompis och tanken på att vi skulle vara ett par hade aldrig slagit mig.
Gick tillbaka till lägenheten där en vansinnigt förbannad A stog och väntade, hon frågade var i helvete jag hade tagit vägen och om jag hade knullat med en tjej som vi kan kalla för L sålänge. jag stod där som ett frågetecken, jag hade ju ingen aning om vem hon pratade om.
Efter ett evigt tjafsande fram och tillbaka så lugnande hon iaf ner sig och sa att hon inte hade menat vad hon sa, ja sa ingenting utan gick bara och la mig för att sova.
Helgen flöt på utan några större äventyr, gick bara ner en sväng på stan och tog ett par öl på lördagen, talade om för A att jag hade bestämt mig för att ta jobbet på den där smörgåsfabriken. Givetvis så sken hon upp som en sol för nu trodde hon väl att vi skulle leva lyckliga tillsammans resten av livet, om hon bara hade vetat hur fel hon hade.
Söndagen spenderades sittandes i soffan, zappade runt lite bland programmen på tv:n utan att förtära nån alkohol, tänkte att jag kunde inte komma bakis och lukta gammal fylla första dagen på nya jobbet.
Vaknade på måndagsmorgonen med en nervös känsla i kroppen, svepte ett par koppar kaffe och knallade bort mot nya arbetsplatsen.
När jag gick in på fabriken så fick jag en liten chock, det rådde ett fullständigt kaos där inne, kartonger, pallar och backar stog överallt. Folk rände runt som myror och jag kunde inte förstå hur man kunde ha nån aning om vad man höll på med här.
H kom springande emot mig med stress i blicken och troligtvis dom största "lökringarna" på tröjan som jag någonsin sett, karln såg nästan nyduschad ut.
Fick en rundtur som inte tog mer än 5 minuter och han förklarade att dom till en början skulle ringa efter mig vid behov.
Denna dagen hade dom behov av mig och H bad mig vänta ett slag så skulle någon strax komma och hjälpa mig.
Under tiden som jag väntade så kollade jag in i den andra delen av lokalen där dom producerade alla mackor och sallader, kunde inte låta bli att småle lite åt dom som jobbade där, dom såg ut som smurfar i sina blå/vita kläder.
Kille som man är så kollade man ju självklart hur tjejerna såg ut och vid en första anblick så fanns det nog ett par sötisar där.
Efter ungefär 5 minuter så kom en kille rusande och presenterade sig som T, han förklarade att jag skulle "springa med sallader".
Jag skulle alltså hämta sallader från en som stod och tog emot dom ur en lucka längst bort i lokalen för att sen springa runt och lägga dom i kartonger.
Efter att alla sallader hade hamnat i respektive kartonger så skulle dom ställas på en pall och plastas.
När det jobbet var avklarat så studerade jag dom övriga som jobbade med att ta emot produkter, fick lite panik eftersom det verkade jäkligt krångligt att hålla reda på alla grejer.
T kom fram till mig igen och sa att han hade en annan uppgift åt mig, nu skulle jag hjälpa dom som kundpackade, detta var betydligt lättare men fruktansvärt tråkigt. Man skulle ta en följesedel och sen var det bara att läsa på den och försöka hitta grejerna i alla backtravar som fanns uppradade för att sedan lägga dom i en back.
Det var nu jag upptäckte att det inte var så rörigt med alla backar som jag först trott utan dom stog ju där för kundpackens räkning.
Efter en dag som kändes fruktansvärt lång så tackade jag för mig och knallade hem för att genast stupa i säng.
Kändes som att jag hade sovit i tio minuter när dom ringde från mackfariken för att fråga om jag kunde komma och jobba, sa självklart ja och hoppade i mina kläder, drog på lite deo och gick till jobbet.
Den här dagen fick jag prova på att ta emot lite produkter som kom ut från produktionen, blev även presenterad för den som var ansvarig i packen, en riktigt trevlig tjej som presenterade sig som M. Hon visade mig dom olika arbetsmomenten och förklarade lite mer ingående hur dom jobbar än H hade gjort dagen innan, detta gjorde mig lite lugnare och jag fick ett starkt förtroende för henne på en gång.
Arbetet rullade på dom närmaste dagarna och jag hade börjat få lite kontakt med dom övriga som jobbade i packen, bäst kontakt hade jag fått med M och en kille som jag tyckte verkade jättetrevlig, honom kan vi kalla för D.
Efter nån vecka eller två så ringde telefonen i vanlig ordning, men nu var det den där omtalade L som hade legat till grund för tjafset mellan mig och A ett par veckor tidigare. Hon frågade om jag hade lust att prova på att jobba inne hos dom i produktionen och visst varför inte tänkte jag och sa att jag skulle vara där om fem till tio minuter.
Kom till jobbet där L mötte upp mig och visade vart jag kunde ta arbetskläder, svidade om till smurf och klev nervös som satan in i produktionslokalen.
Det kändes som att alla ögon hamnade på mig och för ett ögonblick så funderade jag på om jag skulle springa ut därifrån och dra hem igen.
Men L tog tag i mig och i princip drog mig bort till bandet där dom gjorde sallader, jag skulle lägga tomat och paprika. Innan hon lämnade mig vid bandet så sa hon att jag bara skulle ropa om det var något jag undrade, tyckte mig se lite nervositet även i hennes ögon.
Passade på att försiktigt kolla runt lite på folk under tiden som jag jobbade och fick känslan av att det tisslades och tasslades om mig runt om i lokalen, tyckte mig även se en och annan peka på mig.
Jag bestämde mig dock för att inte bry mig om det utan bara jobba på, och tur var väl det för tänk om jag hade vetat vad det närmaste året skulle föra med sig.......
End part 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar