Står 18:e April på kalendern idag, har inte skrivit på jättelänge men har varken haft tid lust eller ork att göra det.
Hursomhelst så har vi börjat landa här i Gusselby nu, trivs som fisken i vattnet här. Omgivningarna är underbara och grannarna verkar vara helt ok.
Men ibland så undrar man om man måste inhandla en träningsoverall, ett par stövlar och en lantmännen keps för att helt passa in här.
Förövrigt så har vardagen rullat på som vanligt, jobbet är ju som det alltid har varit. Men min irritation mot en arbetskamrat växer mer och mer för varje dag. Att kunna läsa,räkna och kommunicera är A och O för att jobbet ska flyta på, så hur kul är det då när vad man än säger till den här tjommen så får man alltid samma svar... "Tackk saa muckeet koommmpiiissss", spelar ingen roll om man frågar om han är klar eller vad han ska börja med.
Missförstå mig inte nu, det är inget fel på han i övrigt men att inte kunna prata med sina arbetskamrater funkar bara inte.
Flytten då? Hur gick den kan man ju undra. Vi började med att hämta upp Sonjas äldre systers man Gunnar för att åka in till Ikea och köpa lite nya sängar och en hallmöbel. Gick jättebra tills vi gav oss in till centrala Örebro för att Gunnar skulle lämna en mobil på lagning inne på krämaren. Om man har våran bil med ett släp efter så är det inte helt lätt att hitta en parkering så Gunnar parkerade helt enkelt på en handikappruta. Problemet dök upp i form av en lapplisa på andra sidan vägen så fort Gunnar hade rusat in på krämaren så Sonja rusade efter för att säga till honom att flytta på bilen. Men innan dom hade kommit ut så fick hon syn på våran bil och ändrade kurs och stegade bestämt över gatan. Hon kom fram till mitt fönster och knackade på, jag öppnade dörren och det första hon sa var - Är du handikappad? Ehh nä fick jag ur mig - Då måste ni flytta på bilen annars måste jag lappa den! Ok svarade jag, ska springa in och hämta han som kör bilen. Så jag for ur bilen och rusade in efter Sonja och Gunnar, när jag sa att vi var tvungna att flytta bilen på en gång så sa Sonja att hon kunde vänta på telefonen så kunde han springa ut och flytta på den. Sagt och gjort, Gunnar satte en jäkla fart ut från affären men han hade så bråttom så när han skulle kliva överdragkroken så fastnade han med ena foten och stöp som en fura i marken (jag såg att lapplisan flinade). Men det blev inga böter så slutet gott iaf.
Nä nu är frugan snart klar i duschen tror jag så det blir väl kanske en promenad eller en tripp till plantmarknade snart men jag ska bli bättre på att uppdatera.
Kan man steka glass?
Hasse signing off
Hahaha...va roligt! Gött att ni trivs iallafall:). Hälsa Sonja...
SvaraRaderahaha..din blogg e klockren..uppdatera lite oftare bara!
SvaraRadera